Årsdagen på den värsta dagen i mitt liv

Idag är det ett år sen min Hanna åkte till Brasilien, för ett år och en dag sen så låg vi och tittade på stjärnorna och jag lovade henne att jag skulle vänta på henne. Den natten var den jobbigaste i hela mitt liv, att försöka somna när jag inte visste om vi någonsin skulle få sova med varandra igen var helt hemskt. Att vakna dagen därpå, för ett år sen, och veta att detta kan vara min sista frukost med den personen jag vill spendera mitt liv med var inte heller lätt, men det allra värsta och absolut jobbigaste var att se min flickvän stå på andra sidan av stängslet, gråta brutalt hjärtskärande, och veta att det kommer dröja uppemot ett år innan jag skulle få kyssa henne igen, om hon det vill säga ville fortsätta vara min flickvän under hela hennes resa. Tack och lov för ett värdelöst explorius, som var hennes arrangör, så kom hon hem ett halvår efter, en vecka efter att jag flög ner till Brasilien så var vi båda påväg hem. Det var ett riktigt helvetiskt halvår och det var det värsta jag varit med om men det var det värt, cause I am keeping My baby<3 Jag lovade att vänta på henne och det gjorde jag. Känns på något sätt skönt att veta att när jag vaknar imorgon så var det över ett år sen hon lämnade, det var inte mindre än ett år sen. Tack för det, gonatt

                  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0